JAG BEHÖVER DINA DRÖMMAR DÅ MINA INTE RÄCKER TILL
Jag behöver din famn
att gömma mig i
jag behöver din famn
mot min melankoli
jag behöver dina drömmr
då mina inte räcker till
och jag behöver all din vilja
de dagar jag ingenting vill
Jag behöver din tröst
en natt som den här
För många år sen lyssnade jag på Lisa Ekdahl konstant. Parallellt med Lars Winnerbäck. De var de enda som snurrade i min cd-spelare. Nu har jag återfall på älskade Lisa.
att gömma mig i
jag behöver din famn
mot min melankoli
jag behöver dina drömmr
då mina inte räcker till
och jag behöver all din vilja
de dagar jag ingenting vill
Jag behöver din tröst
en natt som den här
För många år sen lyssnade jag på Lisa Ekdahl konstant. Parallellt med Lars Winnerbäck. De var de enda som snurrade i min cd-spelare. Nu har jag återfall på älskade Lisa.
FÖR DIG SKA JAG GÖRA DET TUSEN GÅNGER OM
Mina kära vänner. Min blogg är väldigt försummad these days, jag erkänner, mitt bloggande sjunger nog på sista versen. Eller så är det bara en period igen. Vi får se sa den blinde till den döve. Eller hur det är man säger. Jag sitter i min soffa på Götgatan och lyssnar på nostalgisk musik ikväll. Jag är väldigt nostalgisk just nu, tänker väldigt mycket. Och så försöker jag hitta någon slags lust. Jag har mycket lust till att leva. Leva. Spendera tid tillsammans med mina kärlekar, för det är då jag känner att jag lever. Det är lusten till studierna som ligger i skuggan just nu. Jag har lite svårt för måsten. Är mer en sådan person som vill leva lite spontant. Ta dagarna som de kommer. Sväva lite genom livet. Leva som jag gjort de senaste veckorna. Somna varje natt till ljudet av andetag.
Nu blev det ju såhär. Som jag sa till lilla L alldeles nyss i telefonen. När jag bloggar blir det antingen djupt och fundersamt eller lättsamt och onödigt. Nu blev det ett tungt inlägg. Typiskt.
Jag är tacksam för mina underbara vackra, kloka vänner. För mina starka syskon. För min fantastiska mamma (du gör mig stolt varje dag).
Nu blev det ju såhär. Som jag sa till lilla L alldeles nyss i telefonen. När jag bloggar blir det antingen djupt och fundersamt eller lättsamt och onödigt. Nu blev det ett tungt inlägg. Typiskt.
Jag är tacksam för mina underbara vackra, kloka vänner. För mina starka syskon. För min fantastiska mamma (du gör mig stolt varje dag).
I THANK MY FATHER, HIS ABSENCE HAS MADE ME STRONG
Jag vet att min blogg är en sugare just nu! Jag har bara ingen lust att skriva om onödiga saker. Men jag tänkte ge er ett litet inlägg så att ni vet att jag lever och tänker komma tillbaka till bloggen en vacker dag!
Mamma slängde nyss upp en bild på facebook från sin mobil.
Man är väldigt snygg när man varit vaken i typ 10 min måste jag säga.
Annars då? Jodå, lyssnar på Antony & the Johnsons och tycker att klockan går snabbt! Redan 13.07. Ikväll ska jag och Lydia dricka vin, äta, kolla på Så mycket bättre och sen troligtvis dra ut och danza danza lite! Kul kul!
Puss
Mamma slängde nyss upp en bild på facebook från sin mobil.
Man är väldigt snygg när man varit vaken i typ 10 min måste jag säga.
Annars då? Jodå, lyssnar på Antony & the Johnsons och tycker att klockan går snabbt! Redan 13.07. Ikväll ska jag och Lydia dricka vin, äta, kolla på Så mycket bättre och sen troligtvis dra ut och danza danza lite! Kul kul!
Puss
