THESE CASTLE WALLS JUST LEAD ME TO DISPEAR.
Idag slänger vi in en facelook istället för helkroppsbilder. Nu sitter jag och väntar på att lilla Emilia ska komma hit igen så att vi kan äta och slöa lite! Eller jag tror att det är planen iaf, vi får se! Vi kör på lite impuls. Imorgon hoppas jag på att få träffa mami och syskon lite, var lite planer på om de skulle komma hit ikväll, men verkar inte bli så.. så jag får väl dra mig mot Aneby imorgon kanske! Imorgon lär det ju bli fest i Linkan, med mina fan-fucking-tastiska b-rudar Klara, Lisa och Havana! Sen drar vi vidare mot mellanfest osv osv. Bara förkylningen lugnat sig några kilo tills imorgon!
Jag fick ett sms nyss som gjorde att tyngden i hjärtat lättade några kilo. ÄNTLIGEN. Är nog det enda jag har att säga. Vi vet inte hur det kommer bli nu, men jag tror friheten är det viktigaste. Lättnaden. Vi kommer alltid ha ett sår i hjärtat av dethär, men med styrkan vi byggt upp tillsammans kommer det inte alltid göra lika ont. Hoppas jag.
Puss :*
