BEX

Idag ringde jag till försäkringskassan för att se hur det gick med behandlingen av min bostadsbidragsansökan, och dom svarar att dom inte fått någon ansökan ifrån mig. VAFAN tänkte jag då, igen?! Jag skickade ju en i höstas jag aldrig fick svar på och skickade då in en på nytt för 2 veckor sen. MEN sen tänkte jag en gång till och ringde upp min mamma som fått i uppdrag att lägga på brevet på brevlådan. HON HADE GLÖMT DET. ÅH. Jag älskar min mamma, över allt annat på jorden, men då blev jag lite less. Började nästan gråta för jag är så trött på allt just nu och behöver verkligen inte fler motgångar. Men hon lovade att göra det nu iaf innan hon glömmer igen.
Sen pratade vi om lite annat som är jobbigt och dant och hon påminde mig om vad som är inristat på min rygg: "hon flyger med egna vingar". Hon sa att jag inte fick glömma att jag gör det. Så jag ska rycka upp mig.

Så nu ska jag skaka av mig allt som går och gå och äta tacobuffé på Babar med Sandra och gänget. Det kan nog lätta upp min sinnesstämning lite!