Jag hörde trummorna på stan, dom sa att du lämnat mig. Jag hörde vad demonerna sa: det är slut och ingen kan hjälpa dig.
Ännu en trevlig dag går mot sitt slut. Varit lugnt hela dagen, hela kvällen har jag och Lydia suttit ute i Downie/Källner-huset och verkat vara 30 år äldre än vad vi egentligen är. Innan träffades vi på kvällarna med en påse chips, en flaska cola och flötade ner oss i soffan. Nu sitter vi runt köksbordet med en hembakad morotskaka (av Lydia, inte av någons förälder) och dricker kaffe, och pratar i timmar. Är det tant-poäng på det eller? Ja, tydligen. Haha. Ska nog bara säga att Lydia och Emilia är så sjukt bra. Världens bästa Lydia. Världens bästa Emilia. Dom känner jag :)
Nu lyssnar jag på bra musik, tänker, och funderar på om sängen kanske saknar mig. Känns som om jag vänt på dygnet lite, vill komma tillbaka i normala gängor nu. Så kanske skulle sova snart :)
Nu lyssnar jag på bra musik, tänker, och funderar på om sängen kanske saknar mig. Känns som om jag vänt på dygnet lite, vill komma tillbaka i normala gängor nu. Så kanske skulle sova snart :)
Kommentarer
Postat av: Anonym
go och glad, kexchoklad
Postat av: Anonym
såhär på en fredagsdag
Postat av: Anonym
fast det känns som måndagq
Postat av: Anonym
anteckna
Postat av: Anonym
mvh / van de-kramp
Trackback